sicka vänner.
telefonen ringer.
jag hör idas röst kvittra: vad har du för portkod?
öh.. jag?.. öh.. vaddå?
jag tittar snabbt ner på mig själv och tänker hur fan ser jag ut?
sekunden senare står ida med hallonsorbet i dörröppningen.
hej! kvittrar hon.. tänkte bara ge dig en liten sak.
åh.. harklar jag fram.
mina vänner.. är fina vänner.och kärlek. tack gumman!
Kommentarer
Trackback
