slinkan

jag tar människors existens för givet.
ni finns alla där just nu. ni finns där imorgon.
jag tror inget annat.

självklarheter som egentligen är oklara.
jag planerar framtiden. memorerar det förflutna.
lämnar det onödiga och tar vara på resten.
placerar vissa minnen i album och andra i tankar. 
tar för givet att dom jag älskar, dom jag lever för finns i mina album och mina tankar.
tar för givet att dom vet det.
orden är för laddade för att nämnas.
skulle detta bli tillfällig verklighet skulle saker och ting kunna ändras.
människor slutar faktiskt existera.
vad gör vi då?

det är tankar som slår mig.
hårt men mjukt.. för det lämnar inga blåmärken.
bara en oro över alla jag ska förlora och alla som ska förlora mig.