morgonstund med katt i famn.

loke är min morgonkatt.

det är hans som sladdar runt mina ben varje morgon som en handikappad säl.
kunde han svenska skulle hans ordförråd bestå av 3 ord.

VA MED MIG! VA MED MIG! VA MED MIG!!!

jag tänkte jag skulle leka slut på loke så han satte sig i fönstret som liston.
titta på fåglarna utanför och attackera rutan när dom kommer nära.

nej.. loke kommer fanimej för alltid vara min knähund på morgnarna.
kanske för att han inte får sova i sängen för liston.
han kanske behöver ta igen nattens ensamhet.
det räcker att jag harklar till mig i sängen så hör jag lokes klor på trägolvet.
han spurtar mot sovrummet, bredställ så kökstolarna slår ihop i varann.

allt för att hinna få dom första klapparna på morgonen.
allt för att få vara med sin mamma.



det kan verka vara gulligt. men faktiskt så börjar jag bli psykiskt labil.
give me some space, dude!

Kommentarer
Postat av: jenny w

Hahaha, känner igen det där!!! Alice är precis lika, fast även när man kommer hem från jobbet!

Hon ska sitta på hörten som en bebis och vill gärna slicka en på öronen-urk!

Om man försöker sätta ner henne klöser hon sig fast i axeln.. Dessa innekatter, de är lite knepiga!!

2009-10-22 @ 08:32:23
URL: http://jennybloggjenny.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0