det tar tid att vänja sig.
hej.
ikväll använder jag inga utropstecken.
det är för kallt för det..
.. och faktiskt.. så är det första gången nånsin som julen inte ens biter på mig.
jag har INGEN julkänsla..
en dag som vilken annan kommer svepa förbi..
ibland kallar vi den måndag, ibland torsdag och ibland.. julafton.
men jag är lugn.. jag vet att känslan kommer väl i lagom tid till julglöggen..
men synd nog så saknas en person i min familj..
det kommer ta tid att växa in i ett nytt liv.. ett eget liv där du inte ska vara viktigast.. för du är ju viktigast!
natti natti
under hökens vingar kom...
.. vilken färg är du?
jag är vit när jag egentligen borde vara alla andra färger.
speciellt gul.
snön täcker inte bara sundsvall.. den täcker t.om med mig. jag är vit. neutral.
igår var jag tom. Tom pga av en alldeles för blöt lördag. tog mig inte ens hem. Jag blev insnöad.. bokstavligen.. och även handlingsförlamad pga av brist på alvedon.
jag hade kunnat gjort snöänglar men ja intog soffläge.. hela dagen.
nej hörrni, nu blir det inge mer alkohol för mig.. bara på julafton.. och självklart nyår.. men sen räcker det för i år!
övergivna stolar.
så har någon lämnat sina sommarstolar..
saturday live..
jag njuter av dig. drog ut på dig i sängen imorse.
älskade lördag vad du är bra!
ikväll ska mina fina charmkollegor komma hit på middag och bubbel.
sen ska vi och våran lördagskväll sluta i stan..
perfekt!
ska bege mig ut till friggeboden där loke och liston bosatt sig.
helt plötsligt verkade livet utanför dörren inte lika spännande när allt är täckt av kall, vit bomull.
några ton kärlek dit sen ska jag fixa lördagslooken.
Juniskär.. varför är du inte sommar!?
en kärleksförklarelse..
..efter vad som känts som månader från sundsvall.
rättare sagt från mina nära och kära och som en liten bonus är katterna ute i juniskär.
har haft en helt otrolig vecka men att landa i sundsvall där varken tunnelbanor eller image-stress existerar är så skönt.. så hemma!
image-stress.. vad handlar det egentligen om?
ja..hur som så är det inget för mig även om jag faktiskt kan dras till vissa personer som snabbt springer förbi med en halsduk som virvlar några meter bakom dom och med en blick som gräver hål i sega, folks ryggar.
jag kan t.om fastna någon sekund och fundera på vilket viktigt liv man måste ha om varje sekund är så mkt värd så att man måste rusa från A till B.
själv kan jag tycka att just tiden mellan A och B är just grejen med livet. det viktiga i livet.
hur kul är det egentligen att uppnå sina mål om resan dit har varit en stress, en press och en evig strävan efter tillfredställelse?
i sundsvall finns inget som heter stress.. här finns däremot något som kallas lunket..
därför älskar jag sundsvall!
