sista orden..
jag har landat.
förtjusat mig och föll pladask.
tänk.. hur det kunde ha gått..
vad som skulle ha missats.
jag som i Stina.
allt handlar om mig nu.
mig som en person som inte tillhör någon annan.
ikväll.. många dagar och nätter, månader senare insåg jag det.
jag tog mig hit. tack vare någon slags känsla.
impulsivt föll jag handlöst ur trygghet och det där att kunna slå ihop sitt namn med någon annans.
som att vi döptes med våra namn ihop. utan mellanslag.
jag tog mig ur det i ren och skär impulsivitet.
det kändes bra. efter alla tårar och separationsångestar kändes det bra.
efter det.. kom det där jag kallade käftsmäll.
som jag bara väntade på.
"jag får ta konsekvenserna av mina beslut.. den dagen käftsmällen kommer"
nu. ikväll.
slog det mig.
jag har varit med om den.
det var omtumlande. den var så omtumlande att den satte t.om fysiska spår på mig.
spår som jag lyckades dölja med produkter och talangen att kunna le.
ärligt talat har jag talang för att kunna le...oärligt.
visst har jag haft helt underbara dagar. den ena känns som den har toppat den andra.
men alla fattar att mellan topparna så måste det finnas dalar.
och jag har haft dalar.
Men.. jag tror såhär 7 månader senare.. att jag är påväg ur dessa toppar och dalar.
jag börjar hitta mig själv nu. mig själv som i Stina.
utan ett annat ihopsittande namn.
jag.
gav mig fan på att klara mig själv.
först nu kan jag säga att det kanske går också.
det där med att somna själv varenda natt och vakna själv varenda morgon är inte så starkt.
mest trist.
det där med att komma hem till en dörr som alltid är låst för att jag är den enda som har nyckeln.
är inte så starkt.
mest trist.
att inte tala om dom gångerna som jag ska laga något riktigt gott till middag.
men det slutar med att jag äter det direkt ur kastrullen.
vitsen att duka fint, tända ljus, kanske klä upp mig en aning.. det försvinner ganska drastiskt.
har jag märkt.
det är väldigt mycket som försvinner väldigt drastiskt när man fattar ett drastiskt beslut.
jag har insett det nu.
men grejen är nog den..
att jag.. behövde tydligen röra om i mitt liv.
drastiska, dumma, helt idiotiska beslut var helt underbara att ta..
för jag visste ju att det skulle göra ont och då skulle allt kännas mycket mer.
imorgon är det tisdag den 24 maj.
jag ler när jag tänker på en ny dag. allt kan hända och det brukar det oftast göra.
inget är förutsägbart. längre.
ps: jo, en sak är förutsägbar.. jag åker till Bali om 3 dagar!ds:
det handlar om mig.
lovley ones!
i mitt liv. händer saker. hela. tiden.
saker som är betydelselfulla och mindre betydelsefulla.
allt sätter spår.
det sker så mkt så ofta att jag på sistone inte hinner med.
jag slits med. ofrivilligt. men med glädje.
en dag är aldrig som den andra.
ingen dag är utan något nytt. något extra.
det är faktiskt underbart samtidigt som jag bygger på min inre stress.
om två veckor finns jag inte.
här..
då finns inte tid eller måsten.
då finns bara en sak.
en värld där min inre stress ska stressa ner och jag. börjar. om.
med vänner som är gjorda av guld och gröna skogar.
söndag hos mig..
du är nån annan nu, i och för sig.. men när du strippar och klär av dig är du samma grej.
dagen innan dagen innan långfredagen.
zola jesus . night
silver columns . columns
cat power . satisfaction
jag får inte nog av mitt vackra hem och den vackra ensamheten.
den är som silke runt mig.
varför skulle ensamhet klinga illa?
att ta tag i saker.. och släppa andra..
Jag gjorde ett impulsköp häromdagen.
2 veckor på bali.
det känns lite för overkligt.
precis som det varit ett tag tillbaka.
overkligt..
skillnaden mellan nu och då.. är att denna overklighet är något jag skapar.
och jag skapar inte gärna något jag inte gillar.
livet på en rulle.
det jag går igenom..
skulle ni då tycka att det var en komedi.. eller romantik?
ni skulle nog gråta över hur vackert det var.. smärta.
hur som.. så är det inte drama!
från ett ögonblick till ett annat, alla så enkla, alla så betydelsefulla.
a slightly touch of lovley moments.
I need some fine wine, and you.. you need to be nicer.
Hola!
sommaren 2010 hittade jag en kanin i skyn.
förevigade det hela.
kan tyckas vara onödigt. jag tycker det är ganska fint.
bland mina top10 måsten, sommaren 2011 är luftballong med..
gärna i en kanin.
annars hörrni, har jag ett riktigt skäl till att blogga.
Jag har alltså ingenting att göra.
förutom att jag flyttar imornbitti och borde packa mitt lilla liv så har jag ingenting att göra.
jag får inte fingrarna ur.. det går bara inte!
häromdagen skruvade jag ner en tavla.
då kände jag mig duktig.
idag skulle jag skruva ner en liten hylla.
då kände jag mig mindre duktig.
den ena skruven sitter alltså mycket hårdare än den andra.
vanligtvis hade jag ropat på Jonas och han hade kommit och löst mitt problem.
hur fan ska jag göra nu?
ska jag ringa Stene, min nya handyman?
moving forward.. whitout no one to guide me.
jag har träffat en karl. Stene.
Sten-Erik Eriksson.
han är min nya handyman!
vi träffades första gången i onsdags.
I torsdags hade han spacklat och tapetserat både kök och vardagsrum.
är han inte fantatstisk ?
hade han varit 40 år yngre och lite längre med ett ordförråd som innehöll lite mer än : Ja, jo, Javisst serru..
Då hade jag gjort allt för att han skulle bli min.
men så är inte fallet.
Imorgon är det två dagar innan flytt. jag börjar få flyttfeber.
skruvar ner och monterar bort i ren och extrem hets!
packar och skriver noggrant vilken låda som innehåller vad.
borde kanske inte lägga ner så mkt energi på packningen som jag gör.
jag skriver inte bara KÖK. jag målar en tallrik, ett glas, en gaffel och en sked..
målar en vas eller kläder.
borde söka målarkurs. borde börja gymma. borde börja drejkurs som jag så länge velat.
borde gå ut och gå. borde så mycket..
men jag lägger min tid på att sitta hemma en lördag, ensammen.. med ett glas vin och utförligt måla alla kökets redskap på flyttkartongen.
jag älskar livet för det är så jävla underbart tråkigt med en knorr av välmående och behövlighet ibland!
precis så där mycket ibland som jag behöver.
hade inte velat göra något annat än just sitta hemma med spritpennan och kartongen ikväll.
2 dagar och sen är mina överviktiga monster ett minne blott.
uteliv hägrar för hela familjen Hultberg!
skillnaden är väl bara att mitt uteliv är inne på en krog och deras är ute i en skog.
lucy in the sky.. jag känner mig drogad!
men äntligen har även jag landat..
återigen, med båda fötterna på jorden!
hit with a fist är ett mildt uttryck för mig idag..
t.om ett leende är för stor kraftansträgning.
dagen då jag skriver framtid..
i mitt fall, kan jag förkorta gåtan med en mening:
låt inget ont finnas i dina tankar!
kan du helhjärtat säga att det inte finns något ont i dina tankar.
då kan du aldrig sluta säga att du är lycklig.
Jag är lucy in the sky, jag är högt över molnen.
jag kan inte nog tacka mina vänner för att dom finns där,
min familj för att jag får göra precis allt jag vill utan facit,
jonas, för att jag blev den jag blev tack vare honom..
allt runt omkring och allt annat jag knappt vet existerar.
Tack!
jag är så tacksam!
jag tar mina överviktiga barn och flyttar dit skog och möss hägrar!
jag är så lycklig att jag skulle kunna spy..
som sagt, alla lyckliga ord i ordboken kan inte ens beskriva min lycka!
med vetskapen att Jonas fortfarande är en del av mitt liv kan jag med världens största leende flytta in i min, första, egna lägenhet.
nu, äntligen.. kan jag sätta ett datum för mitt nya liv.. mot det där som jag så gärna vill veta mer om.
jag ska klara mig helt på egen hand!
och det kommer gå hur bra som helst!
kloka, bedårande vänner, vinkvällar, middagar, baden baden, grillfester, jordgubbsplanteringar, vår, sommar höst, vinter.. den här lyckan var speciell.. den känns.. annorlunda..oförutsägbar!
POW POW POW!
kamma luggen och sänk garden.
föralltid starka känslor.
ett lagt kort ligger och ett sagt ord är sagt!
tänk på vad ni säger så ni inte säger vad ni tänker.
ni som vet ni vet.. och ni som inte vet kommer aldrig veta.
allvarligt döper jag denna dag till samtidigt som jag inte kan släppa meningen "den som gissar rätt namn på första försöket vinner en kexchoklad" ur mina tankar.
vad var det jag sa.. vad var det jag sa..
..
I shot you down, bang bang!
ro.
Familjen är samlad igen..
Bröderna har bott i juniskär medans visningen av majorsgatan hägrat.
Söndag, en ensammen söndag som nu, känns allt bra.
Livet i sig.
Saker sker av en anledning..
Jag försöker bara acceptera den meningen.
Försöker förstå.. och förutspå.
En vacker dag är det sommar igen..
och jag som inte kunde tro att dagarna kunde bli bättre.
Jag är Lycklig.
vårkänslor?
Ni kanske inte kommer tro mig.. men våren är här nu.
äntligen får man dra fram dom där vårkläderna som man bara älskar!
hur planerar ni en oplanerad framtid?
när tiden var ung och bekymmer var små
kunde jag leka med vildrosor.
mamma-hjärtat värker som aldrig förr.
Loke jamar med tårar i ögonen medans han kissar blod.
Mitt hjärta går sönder !
Imornbitti ska vi till vetrinären..
..mitt i all frustration kan jag inte undgå och tänka på vad dom kommer kalla mig däruppe på kliniken:
FEEDER!!
mitt hem är blott ett minne!
Min vackra punchveranda är till salu!
http://www.hemnet.se/beskrivning/1308481?r=3
Inget känns längre tungt nu för jag kör raka spåret..
..framåt!
däremot vet jag en som kommer sakna sitt gamla hem.
