slinkan

godkväll gentlmän och töser!

fredag i skötet och jag sitter och funderar på vad som gick snett.
jag och jonas hade alltså planerat in en helsanering av våran lilla kvart.
jag var så glad så på bordet när jonas kom hem stog rykande het spenatsoppa,nybakat bröd och rykande het stina.
allt för att visa uppskattning.

han börjar sedan prata hus med mig. HUS! jag tappar fattning. blir helt till mig. helt lyrisk!
han för mina ögon mot datorn. mot hemnet. och ett hus JAG INTE SETT!!!
jag blir helt till mig, helt lyrisk! vi sitter sen och drömmer oss bort.
jag säger som det är. att nu är det inget snack om saken. vi kan inte missa denna idyll!!
vi köper imorn! ok?

jag hör jonas i bakgrunden. mummel. jag bryr mig ändå inte..
jag har bara ögon och öron för huset.

efter en tystnad tittar jag upp. JONAS ÄR BORTA!
va?! hallå?
tänker tillbaka på vad han egentligen sa nyss..

?

han sa alltså inte att han går ner i tvättstugan. han sa: jag drar ut en sväng.
VA?! HAN SMET FRÅN VÅR SANERING!
han utnyttjade min besatthet!!!

åh. herregud.. jag måste lugna husnerverna. dom pumpar ju så kraftigt att dom snart sprängs.
nä.. dom pumpar så kraftigt att jonas kan hantera och manipulera mig. och det folk. har aldrig hänt förr.

det får ske en ändring!
men hur fan skulla jag kunna slita blicken från denna idyll.
MED BJÖRKALLÈ OCH KAKELUGN!!?? VA?





ps: LISA!! det lilla huset till vänster är ditt och elins.. dags att komma hem nu!